miahed

Dagarna i Gävle flöt på utan problem.
Bronkoskopin var inte ett dugg rolig att göra,
men det gick bra iaf.

Nu är det mer konstaterat än någonsin att jag har sarkoidos.
Det innebär att jag har kronisk inflammation i lungorna
och blodvärden som inte är på topp. Men inte usla längre iaf.
Finns inget botemedel,
men det går över på ca två år.

Jag kommer att få proppa i mig massor med kortison.
Så nu blir det till att försöka tänka på vad man äter.
Tydligen gör kortisonet att man är konstant hungrig...
Dessutom binder det vätska i kroppen vilket gör att man sväller.
Får hoppas att jag inte ser ut som en vandrande köttbulle om ett tag...

På måndag blir det tillbaka till jobbet igen.
LÄNGTAR!!!
Saknar min vardag och mitt arbete.
Dessutom känner jag mig bara ännu sjukare när jag bara ska gå hemma.
Så tillbaka till verkligheten och göra det bästa av situationen.

Ska försöka komma igång med träningen igen oxå.
Skulle börja med kortare promenader och känna mig för.
Sen får jag jogga igång om det känns ok.
Ska bara lyssna på kroppen och ta det i det tempo som jag klarar...
I alla fall om farbror doktorn får som han vill...

Nu är det bara min hjärna som måste fatta att jag ska ta det lugnt...
Det är däremot en ekvation som brukar vara svår att få ihop. ;)
Men som sagt, jag ska iaf försöka.

Vill jue inte bli så dålig, som jag har varit, igen.
Det unnar jag inte min värsta fieende.
Från att träna och vara jätteaktiv
till att inte ens orka gå upp för trappen hemma.
Det är inte ens nära roligt.

Men som sagt.
Nu går det åt rätt håll.
Och medicinen ska underlätta andningen.
Så det kan väl inte bli annat än bra hoppas jag.
Eller iaf inte annat än mycket bättre än vad det har varit dom senaste månaderna.

Ta vara på vardagen!!!